Vilket jobb passar mig? Så hittar du rätt riktning

Frågan ”vilket jobb passar mig” brukar komma vid tre tillfällen: när gymnasiet eller högskolan tar slut, när man har jobbat några år och tröttnat, och när man blivit uppsagd. Det finns inget test som ger ett säkert svar, men det finns en metod som snabbt smalnar av alternativen. Här är den, med ett räkneexempel du kan kopiera.

Varför det är så svårt att svara på

De flesta försöker svara på frågan genom att tänka på yrkestitlar. Problemet är att titlar säger lite om vardagen. ”Projektledare” kan betyda allt från att samordna byggarbetsplatser till att hålla i IT-system på ett kontor. Två personer med samma titel kan ha helt olika arbetsdagar.

Det fungerar bättre att utgå från fyra byggstenar och först därefter leta yrken som matchar:

  1. Intressen: vad du tycker är roligt att hålla på med.
  2. Styrkor: vad du är bra på, eller kan bli bra på.
  3. Värderingar och villkor: vad du behöver från ett jobb, som trygghet, frihet, lön, mening eller arbetstider.
  4. Arbetsmarknaden: var det faktiskt finns jobb.

Steg 1: Intressen

Tänk på aktiviteter, inte yrken. Vad gör du när ingen ber dig? Vilka delar av tidigare jobb, studier eller fritidssysslor har fått tiden att gå fort?

Ett vanligt sätt att sortera intressen är att dela in dem i några huvudtyper, till exempel att arbeta praktiskt med händerna, att undersöka och analysera, att skapa, att hjälpa och undervisa, att leda och påverka, och att organisera och hålla ordning. De flesta har två eller tre typer som sticker ut.

Arbetsförmedlingen har en intresseguide på sin webbplats som ger förslag på yrken utifrån vad du svarar. Använd den som idékälla, inte som facit.

Steg 2: Styrkor

Styrkor är både kunskaper och sätt att arbeta. Gör en lista med två kolumner:

  • Saker jag kan: till exempel ekonomi, svetsning, engelska, Excel, kundbemötande.
  • Sätt jag arbetar på: till exempel noggrann, snabb i nya situationer, bra på att förklara, lugn under press.

Be två eller tre personer som känner dig från jobb eller studier om deras bild. Andra ser ofta styrkor du tar för givna. Arbetsförmedlingen har också ett verktyg för att bedöma dina yrkeskunskaper som kan hjälpa dig att sätta ord på det du kan.

Tester kan ge ytterligare information. Ett personlighetstest visar dina arbetsstilar, och ett logiskt test eller numeriskt test visar hur du hanterar analytiska uppgifter under tidspress. Vill du se var du står kan du börja med några gratis övningstester (på engelska).

Steg 3: Värderingar och villkor

Det här steget hoppar många över, och det är ofta därför ett yrke som såg rätt ut på papperet ändå inte känns bra. Rangordna vad som är viktigast för dig:

  • Lön och ekonomisk trygghet
  • Fasta arbetstider eller flexibilitet
  • Att arbeta med människor eller mer självständigt
  • Meningsfullhet, att se att arbetet gör skillnad
  • Möjlighet att avancera
  • Var du vill bo och hur långt du kan pendla
  • Fysiskt arbete eller stillasittande

Arbetsförmedlingen har en prioriteringstabell som mall för just den här övningen. Det viktiga är att du tvingar dig att välja. Om allt är viktigt hjälper listan inte.

Steg 4: Arbetsmarknaden

När du har fått fram några möjliga riktningar är det dags att se hur verkligheten ser ut.

  • Yrkesprognoser. Arbetsförmedlingen gör bedömningar av jobbmöjligheterna för ett stort antal yrken, både i dag och hur efterfrågan väntas utvecklas de kommande åren. Bedömningarna finns för hela landet och per län.
  • Lön. SCB:s Lönesök visar genomsnittlig månadslön före skatt per yrke. Siffrorna är genomsnitt och tar inte hänsyn till ålder, erfarenhet eller ansvar.
  • Utbildningskrav. Vissa yrken kräver legitimation eller en viss examen, andra går att komma in i via erfarenhet eller kortare yrkesutbildningar.
  • Platsannonser. Läs tjugo annonser för yrket. Vilka krav återkommer? Vilka arbetsgivare annonserar?

Steg 5: Testa innan du bestämmer dig

Det säkraste sättet att veta om ett jobb passar är att prova en del av det. Några vägar:

  • Informationsintervjuer med två eller tre personer i yrket. Fråga om en vanlig dag och om vad som är jobbigast.
  • Praktik, feriejobb eller extrajobb i branschen.
  • Kortare kurser på distans eller kvällstid.
  • Projekt på nuvarande jobb som liknar det nya yrket.

Frågor att ställa i en informationsintervju

De flesta som arbetar i ett yrke ställer gärna upp på ett kort samtal om du frågar vänligt och håller tiden. Förbered frågorna så att samtalet ger dig något du inte kan läsa dig till:

  • Hur ser en helt vanlig tisdag ut för dig?
  • Vad är det tråkigaste eller mest slitsamma i jobbet?
  • Vad överraskade dig mest när du började?
  • Vilka egenskaper har de som trivs bäst i yrket, och de som slutar?
  • Hur kom du själv in i yrket, och hur skulle du göra i dag?
  • Finns det någon annan jag borde prata med?

Den sista frågan är ofta den mest värdefulla. Den leder till nästa kontakt, och efter tre eller fyra samtal har du en betydligt mer realistisk bild än någon yrkesbeskrivning kan ge.

Räkneexempel: tre yrken mot dina kriterier

Här är en enkel matris som Johan, 26 år, använde när han funderade på tre riktningar efter några år som lagerarbetare. Han gav varje yrke 1–5 poäng per kriterium och viktade efter vad som var viktigast för honom.

Kriterium Vikt Elektriker Logistikplanerare Polis
Intresse 3 4 (12) 3 (9) 4 (12)
Styrkor 3 3 (9) 5 (15) 3 (9)
Arbetstider 2 4 (8) 5 (10) 2 (4)
Utbildningstid 1 3 (3) 4 (4) 2 (2)
Jobbmöjligheter i länet 2 4 (8) 3 (6) 4 (8)
Summa 40 44 35

Poängen var hans egna bedömningar, inte objektiva siffror. Matrisen gav honom inget färdigt svar men visade två saker: logistikplanering låg närmast hans styrkor och önskemål om arbetstider, och polisyrket föll på arbetstiderna trots högt intresse. Nästa steg blev informationsintervjuer med två logistikplanerare och en kortare kurs i lagerstyrning.

Om du funderar på polisyrket kan du läsa om antagningstesterna till polisutbildningen.

Vanliga fällor när du väljer yrke

  • Att välja efter status. Ett yrke som omgivningen tycker är fint är inte samma sak som ett yrke du trivs i varje dag.
  • Att välja efter ett enda ämne. Att du gillade biologi i skolan betyder inte att du trivs i ett laboratorium. Fråga dig vad du gillade med ämnet: att förstå hur saker hänger ihop, att experimentera eller att lära dig fakta.
  • Att bortse från villkoren. Skiftarbete, mycket resande eller ensamarbete kan väga tyngre än själva arbetsuppgifterna efter några år.
  • Att tro att valet är för livet. Många byter riktning flera gånger. Ett första val behöver bara vara bra nog för de närmaste åren.

Var du kan få hjälp

  • Studie- och yrkesvägledare i kommunen. Många kommuner erbjuder enskilda vägledningssamtal, även för vuxna.
  • Arbetsförmedlingen. Intresseguiden, verktyget för att bedöma yrkeskunskaper och mallarna Mitt jobb-jag, Prioriteringstabell och Mål och delmål finns på webbplatsen.
  • Fackförbund. Många förbund erbjuder karriärrådgivning till medlemmar.
  • Omställningsorganisationer. Om du har blivit uppsagd från en arbetsplats med kollektivavtal kan du ofta få stöd därifrån.

När du väl har en riktning är nästa steg att planera själva bytet. Läs vår guide Byta karriär: en plan steg för steg.

Checklista

  • Jag har listat mina två eller tre starkaste intressetyper
  • Jag har fått andras bild av mina styrkor
  • Jag har rangordnat mina värderingar och villkor
  • Jag har kontrollerat jobbmöjligheter och lön för mina alternativ
  • Jag har pratat med minst två personer i varje yrke jag överväger
  • Jag har testat minst en riktning i liten skala

Vanliga frågor

Finns det ett test som säger vilket jobb som passar mig?

Det finns intressetest och personlighetstest som ger förslag, till exempel Arbetsförmedlingens intresseguide. De är bra som underlag för att få idéer, men inget test kan ensamt avgöra vilket yrke du kommer att trivas i.

Var kan jag få gratis karriärvägledning?

Kommunernas studie- och yrkesvägledare erbjuder ofta enskilda samtal, och Arbetsförmedlingen har självskattningsverktyg och mallar på sin webbplats. Är du medlem i ett fackförbund kan du också fråga om förbundet erbjuder karriärrådgivning.

Hur vet jag om ett yrke har framtid?

Arbetsförmedlingens yrkesprognoser visar hur jobbmöjligheterna bedöms för ett stort antal yrken i dag och på några års sikt. Komplettera med samtal med personer som arbetar i yrket.

Vad gör jag om jag är intresserad av allt och inget?

Utgå från vad du inte vill ha i ett jobb, och testa två eller tre riktningar i liten skala genom kurser, praktik eller informationsintervjuer. Erfarenhet ger ofta tydligare svar än funderingar.

Spelar lönen någon roll när man väljer yrke?

För de flesta ja. Ta med lön som en av flera faktorer. SCB:s tjänst Lönesök visar genomsnittlig månadslön per yrke, men tänk på att det är genomsnitt utan hänsyn till erfarenhet.

Om författaren

Ingmar van Maurik är specialist på förberedelser inför tester och intervjuer och hjälper kandidater att prestera bättre i rekryteringsprocesser.